Naturens skafferi - en guide till nybörjaren del 1
Naturens skafferi - en guide till nybörjaren
När snön har smält bort och vårsolen börjar värma marken vaknar naturen till liv. I skogsgläntor, längs stigar och i trädgårdshörn spirar en mängd ätbara växter – ett helt skafferi som väntar på att upptäckas. Att ge sig ut och plocka vilda växter är inte bara ett sätt att få gratis och näringsrik mat, utan också ett sätt att komma närmare naturen och följa årstidernas rytm.
En bra grundregel är att plocka växterna på förmiddagen, när daggen har torkat men innan solen blivit för stark. Då är växterna som fräschast och smakrikast. Med en korg i handen och nyfiken blick kan du snart fylla den med allt från nässlor och maskrosblad till späda örter som ger både smak och näring i köket. Plocka inte utmed vägar och dikesrenar för att undvika föroreningar. Gå gärna en bit in i skogen eller andra naturområden istället.
Nässlor (Urtica dioica) – naturens näringsbomb
Bild: AI-genererad
Trivs bäst på näringsrik, kväverik och fuktig mark, gärna i kalkhaltiga jordar. De växer ofta i stora bestånd i trädgårdar, vägkanter, skogsbryn, ängar och kring gamla gödselhögar. Den är mycket vanlig i hela Sverige och sprider sig via underjordiska utlöpare.
Nässlan är en riktig superväxt full av järn, kalium, kalcium, magnesium, fosfor, zink, selen, klorofyll samt vitaminerna B, C och K.
När snön smält kan du plocka små nässlor som är cirka 5 cm höga. Väntar du några veckor kan du istället snabbt samla stora mängder unga nässlor som är cirka 20–30 cm höga. Klipp eller nyp av toppen precis under det nedersta fina bladparet. När nässlorna når 40–50 cm börjar stjälkarna bli för sega och träaktiga.
De späda bladen används som spenat – i soppor, pajer eller stuvningar. Nässlor går också utmärkt att torka och mixa till pulver som kan blandas i bröd eller strös över maten som ett extra näringstillskott.
Maskros (Taraxacum) – guldet i gräsmattan
Bild: AI-genererad
Maskrosen, med ursprung i Eurasien, har i årtusenden använts som medicinalväxt. Den etablerar sig snabbt och trivs i många jordar, vilket gör den vanlig i gräsmattor, ängar och köksträdgårdar. Lite skämtsamt skulle man kunna säga att den växer överallt där man inte vill att den ska växa, vilket väl är definitionen för ogräs… Maskrosen är en av våra mest användbara vilda växter. Smakar inte bara gott utan är även hälsosam.
Blad kan användas i sallad eller stekas lätt med vitlök. Knoppar kan läggas in och användas som ”kapris”. Rötter kan stekas i olivolja och serveras med citronsaft och lite flingsalt. Blommorna är vackra att dekorera maträtter med eller att strö över sallader. Om smaken känns ovan kan man blanda maskrosblad med vanlig sallad.
Granskott (Picea abies) - syrlig smak av citrus och kåda
Bild: AI-genererad
Granen trivs i skog med bördig, kalkrik mark och behöver god tillgång på vatten. Den är inte lika ljusberoende som tallen. Granskotten är rika på C-vitamin och antioxidanter.
Saft, sirap, salt, pesto, granskottskapris eller färska i sallad är förslag på några saker du kan använda den till. Men kom ihåg att granen inte ingår i Allemansrätten så du måste fråga markägaren om lov innan du börjar plocka de späda skotten.
Löktrav (Alliaria petiolata)– lyfter smaken i smöret i ett kick!
Bild: AI-genererad
Trivs bäst i skuggiga till halvskuggiga miljöer med mullrik, näringsrik jord. Häckar, parker, lundartade skogar och områden som stigar och rabatter är vanliga växtplatser. Vanligast i södra och mellersta Sverige, ofta i närheten av lövträd. Löktrav är lätt att känna igen med friskt gröna blad och små vita blommor.
Hela växten doftar och smakar vitlök. Blommorna kan också användas. Hela växten är ätlig, och ju större plantan blir, desto mer löksmak får den. Bladen kan man strimla och ha ner i sallader, pajer eller finhacka och blanda till kryddsmör!
Några tips till nybörjaren:
Ta med en trädgårdsbok om du inte är van att plocka vilda växter. Du kan också ladda ner någon av dessa appar: Flora Incognita, Ogräsdatabasen, Picture this, Plant net, Google Lens, PlantSnap.
En liten sax eller sekatör är användbar. Ta med flera påsar av tyg eller papper så du inte blandar ihop de olika sorterna. Undvik att plocka växter nära trafik eller i stadsmiljöer som kan innehålla föroreningar. Ett bra tips är att gå längre in i skogen, längs vattenstråk eller vid ängar. Rensa inte allt på ett ställe, så det fortsätter växa där. Ett par gummihandskar eller trädgårdshandskar behövs om du ska plocka nässlor eller något annat som är lite vasst eller stickigt.
Se upp för dessa!
Odört (Conium maculatum) - bladen liknar hundkäx, men är kala och mörka och hela växten har en kväljande lukt av råtturin. Den kan dyka upp som ogräs i trädgårdsland och kan förväxlas med persilja eller hundkäxet, men har annorlunda blomsvepen. Smaken och lukten är obehaglig.
Bild: AI-genererad
Sprängört (Cicuta virosa) - växer vid dyiga stränder, kan bli upp till 1,5 meter hög och känns igen på sina vita blomflockar. Roten har ätits av misstag och även små mängder har visat sig kunna vara farliga.
Bild: AI-genererad
Bolmört (Hyoscyamus niger) - vacker och sällsynt växt som kan dyka upp kring gårdar. Det är en mycket giftig och klibbhårig växt, ofta 0,5–1 meter hög, som känns igen på sina smutsgula blommor med purpurröda ådror. Den varnar genom att den luktar illa. Den växer främst på ruderatmark och kring gamla gårdar i södra/mellersta Sverige.
Bild: AI-genererad
Vildpersilja (Aethusa cynapium) - kan dyka upp som ogräs i trädgårdsland och kan förväxlas med persilja eller hundkäxet, men har annorlunda blomsvepen. Smaken och lukten är obehaglig. Fint delade, glansiga blad och 3–4 långa, nedåtriktade svepeblad under varje småflock är kännetecken. Blommorna är små och vita, och växten sprider en obehaglig lukt
Bild: AI-genererad
Se också till så du inte förväxlar lökväxter som t ex ramslök med liljekonvaljens giftiga blad.
Ramslök
Bild: AI-genererad
Liljekonvalj
Bild: AI-genererad
RECEPT
Nässelsoppa
1,5 - 2 l nässlor, nyplockade
2 msk smör
3 msk vetemjöl
10 - 12 dl hönsbuljong, nötbuljong (eller grönsaksbuljong)
Salt, peppar
2 msk gräslök, hackad
4 ägg, hårdkokta
Gör så här: Skölj nässlorna mycket noga. Förväll dem 5 minuter i lättsaltat vatten. Låt dem rinna av.
Hacka nässlorna. Fräs smör och mjöl i en kastrull, späd med buljongen.
Lägg i nässlorna, koka några minuter. Krydda med salt och peppar och rör ner gräslöken.
Servera soppan het med ägghalvor i tallriken.
Picklade maskrosknoppar ("maskroskapris")
Detta recept ger en klassisk inläggning.
1,5 – 2 dl färskplockade, fasta och outslagna maskrosknoppar
1/4 tsk havssalt (för förbehandling)
Lag:
2 msk ättikssprit (12 %)
1 msk socker
6 msk vatten
Gör så här:
Plocka knoppar som ligger tätt mot marken, gärna på morgonen.
Rensa bort stjälken och det gröna "fnaset" undertill så nära knoppen som möjligt.
Skölj knopparna noga i kallt vatten och torka dem lätt med hushållspapper.
Lägg knopparna i en ren glasburk och blanda med havssaltet. Låt stå i kylen i 24 timmar (skaka burken någon gång).
Koka upp ättika, socker och vatten.
Häll den heta lagen över knopparna i burken.
Tillslut burken och ställ in i kylen. Låt dra i minst två veckor för bäst smak.
Tips: Eftersom knopparna ofta flyter upp, skaka burken lite då och då under de första dagarna så att alla knoppar picklas jämnt.
Gransirap
4 dl ljusgröna, mjuka granskott
2 dl socker
1 citron
Gör så här:
Skiva citronen, varva med granskott och socker och häll i en burk med tättslutande lock. Inget vatten behövs.
Låt stå i två veckor, vänd på burken, då och då tills sockret löst sig.
Sila av granskotten och citronen och njut av den färdiga gransirapen på glass, i te, eller som hostmedicin.
Använd gärna ekologiska ingredienser. Kom ihåg att allemansrätten inte gäller granskott. Man måste fråga den som äger marken om man får plocka skotten på granarna.
Löktravspesto
Ca 1 liter lätt pressade löktravsblad
1 - 1,5 dl oliv- eller rapsolja
1,5 dl solrosfröer (alt valnötter/pinjenötter)
Saften av 1/2 citron
100 g parmesanost (eller annan smakrik hårdost)
Ett par nypor salt, lite svartpeppar, ev en knivsudd chili
Gör så här:
Kör fröerna/nötterna och osten i mixer och sedan ramslöksbladen.
Häll försiktigt över oljan och droppa i citronen.
Öka eller minska oljemängden beroende på hur fast du vill ha peston.
Smaka av med salt och peppar.
Förvara i burk med lock i kylskåpet med lite olja överst.