Historien bakom Melora Manukahonung
En historia byggd på hälsovård
Det började med att Phil & Sharon Caskey, redan i mitten av 1990-talet, hade en vision om att få sprida den traditionella maorikunskapen om Manuka-växten och få den erkänd som en viktig och värdefull resurs för hälsa och välmående. År 2000 arbetade Phil tillsammans med University of Waikato och ett företag för medicintekniska produkter i Storbritannien. Han grundade och startade då det första Manukahonungs sår- och förbandsföretaget i världen. Det var inte förrän då de fantastiska egenskaperna och unika fördelarna med Manukahonung upptäcktes och introducerades globalt i hela världen.
Hur det hela började
Peter Molan är en forskare från Nya Zeeland som var den som upptäckte den unika aktiviteten i Manukahonung. Och det var när han utförde olika tester för att säkerhetsställa honungens kvalitet som han upptäckte Manukahonungens unika och fantastiska egenskaper. För att bin ska kunna förvandla blomnektar till honung skapar bina ett enzym som bryter ned nektarn. Denna process producerar små mängder väteperoxid i honungen som har en mild antibakteriell effekt mot vissa bakterier. Denna process och egenskaper finns i de flesta honungssorter och är anledningen till att honung har använts i århundranden som exempelvis i sårvård och som lindring vid förkylningssymptom.
Problemet är att många sorter bara är effektiva mot vissa bakterier. Dessutom är den antibakteriella effekten väldigt instabil och är både värme och ljuskänslig. Den kan lätt förstöras vid upphettning, i processen när den utvinns, förpackas och transporteras. Vilket gör att dess antibakteriella effekter inte finns kvar i honungen när den väl ska användas. När Peter Molan gjorde sina tester, jämförde han Manuka Honung med flera andra honungssorter från hela världen. Som ett första steg i processen förstörde han medvetet väteperoxidaktiviteten i alla sorter och upptäckte då att Manukahonungen var den enda som fortfarande hade kvar det bakteriedödande ämnen efter testet. Han fortsatte att testa honungen och utsatte den för några av de mest resistenta bakteriestammarna inklusive MRSA. Han upptäckte då att Manukahonungen till och med dödade dessa bakterier. Efter det testade han att både stråla och värma honungen till 200 grader. Och efter testet var honungen fortfarande effektiv mot den resistenta bakterien och var även helt stabil när den späddes ut. Denna aktivitet beskrevs av Peter som Non Peroxide Activity (NPA) som sedan blev den registrerade benämningen Unique Manuka Factor = UMF.
Peter designade ett agarplatt-test* för honungen, ett standardtest som används i forskning för att mäta bakteriell aktivitet. Under denna process upptäcktes att vissa Manuka-honungssorter var starkare än andra. Testresultatet visade också att aktiviteten, själva processen producerades av själva Manukaväxten, jämfört med som i andra honungar där det är biet som producerar enzymet. Det har senare gjorts vetenskapliga studier på nektar från de specifika Manukaväxterna som visat sig vara de högst MGO-producerande växterna. Manukaväxterna växer vilt i Nya Zeeland men under de senaste åren har frön från dessa växter skördats och odlads till plantor som sedan har planterats ut på specifika bergsområden i Nya Zeeland.
Manuka - naturens superväxt
Nya Zeelands Manukahonung är näringsrik och känd för sina unika egenskaper. Den är känd som drottningen av honung. Manukaväxterna växer vilt längs Nya Zeelands avlägsna, torra kuster och är hem för en delikat liten vit blomma. Tack vare det europeiska honungsbiet samlas Manukapollen in under den korta 2-6-veckors blomningsperioden. Och från dessa blommor föds Manukahonungen. På grund av Manukablommorna har honungen en distinkt smak som omedelbart känns igen. Men viktigast av allt, honungen bibehåller de otroliga genetiska egenskaperna hos Manukaväxterna, som innehåller kraftfulla antibakteriella egenskaper.
* En agarplatta är en petriskål som innehåller ett tillväxtmedium (oftast agar plus näring) som används för att kultivera mikroorganismer som används vid forskning.